Matsmältning och stress

Äntligen hinner jag skriva ett nytt inlägg! Det har varit så mycket på gång – skolningar varje helg – så jag har inte hunnit sätta mig ner för att skriva. Men nu när jag borde läsa på tent hittar jag tiden, eller egentligen är det här mitt sätt att läsa på näringsterapitenten.

Kursen jag ska tenta hölls av näringsterapeut Sanna Andersson. Sanna har jobbat som näringsterapeut med inriktning på funktionell medicin i England i över 10 år och kunde verkligen ge grundliga motiveringar till allt hon sa. Hon underströk att varje individ är unik och att lösningarna också bör vara unika. Det håller jag med om. Här försöker jag ändå sammanfatta vissa allmänna principer.

Sanna inledde med att prata om stress och hur stor inverkan stress har på vår hälsa. Jag kände igen mig! Att först bli mamma, sen doktorera och sedan grunda eget företag är typiska stressfaktorer som tar ut sitt….

www.terapihornet.fi_bloggOlika stressfaktorer (allt från skiftesjobb, miljögifter och olyckor till perfektionism, undertryckta känslor, dåliga relationer) leder till att stresshormonerna ökar och det sympatiska nervsystemet är påslaget. Att aktivera det parasympatiska nervsystemet – genom avslappning, övningar som t.ex. EFT, beröring, kreativ verksamhet – är redan i sig en enorm insats som gynnar din hälsa!

Även inflammation är en stressfaktor eftersom en inflammation stimulerar det som kallas HPA-axeln (hypothalamus, hypofysen och binjurarna). En inflammation använder av kroppens antioxidantreserver. När vi är stressade äter vi gärna mat med mycket socker i, dricker kanske alkohol för att kunna slappna av, dricker kaffe och koffeinhaltiga drycker för att orka. Allt det här matar inflammationer och ökar stressen. Det blir lätt en ond cirkel. Mental stress matar fysisk stress som matar mental stress.

Stress kan delas in i tre faser: akut fas, kumulativ fas och utmattningsfas. Under den första fasen aktiveras det sympatiska nervsystemet och binjurarna producerar mera adrenalin och kortisol. Som en konsekvens blir matsmältningen långsammare och produktionen av matsmältningsentzymer och saltsyra i magsäcken och tunntarmen minskar. Ifall stressen fortsätter och kroppen inte får återhämta sig blir det en obalans i binjurarnas hormonproduktion. Magnesium och kalcium börjar i ökande takt föras ut med urinen och matspjälkningen blir sämre och långsammare. Ser ni ett mönster? När all energi går åt till vitala organ så blir mindre vitala organ (som matsmältningen) lidande. Kroppen går in i överlevnadsmode. Symptom på långvarig stress är bl.a.:

  • Förstoppning (googla ”Bristol stool chart” för att se hur normal avföring ska se ut!)
  • Torrt hår
  • Låg energinivå
  • Dåligt minne och koncentrationsförmåga
  • Depressionssymptom
  • Sötsaksbehov
  • Sömnproblem
  • Allergier
  • Sämre immunitet
  • IBS (irriterad tarm)
  • Störningar i menscykeln

Under utmattningsfasen är binjurarnas funktion mycket svag. Det här kan leda till allvarliga hälsoproblem och burn-out. Ofta har kroppen brist på salter (natrium, kalium, magnesium och kalcium) och cellerna lider av vätskebrist. En person i den här fasen kan må dåligt av att dricka mycket vatten eftersom det späder ut redan låga natriumnivåer. Salt av bra kvalitet (orenat salt) är alltså viktigt och man kan lägga till små mängder salt i sitt dricksvatten (om man mår bra av det).

Låga kortisolnivåer påverkar blodsockernivåerna – insulinnivåerna hålls högre. Symptom som hänger ihop med den här fasen:

  • Hypoglykemi eller högt blodsocker
  • Försämrad eller väldigt dålig stresstålighet
  • Depressionssymptom
  • Viktökning
  • Huvudvärk
  • Kronisk trötthet
  • Tendens till inflammationer eller kroniska sjukdomar
  • Försämrad immunitet och försämrad matsmältning ökar risken för bakteriedysbios i tarmen
  • Ökad risk för läckande tarm

Vad kan vi då göra om och när vi återhämtar oss från långvarig stress?

För det första gäller det att varva ner så att parasympaticus kan aktiveras. Det gäller också att äta så att blodsockret hålls stabilt. Koffein och socker stimulerar binjurarna och höjer blodsockret – lämna alltså dessa, speciellt mellan måltiderna. En måltidsrytm är viktig. Det är bra att äta lite protein vid varje måltid, även mellanmål. Proteinet ”drar” sockret neråt och proteinets aminosyror är ett dessutom viktigt byggmaterial för cellerna. Fett behövs också, men förstås i rimliga mängder. Skillnaden mellan fett, salt och socker, som alla har dåligt rykte är att fett och salt är näringsämnen medan socker inte är det. Det finns INGA risker med att lämna bort vitt socker! Fett är absolut nödvändigt för dina nervceller (hjärnan) – fett balanserar sinnet, förbättrar inlärningen, hjälper oss att klara stress och är en energikälla för kroppen. Speciellt omega-3 fett är viktigt för hjärnan, och något vi ofta får för lite av i kosten.

Bär är rika på antioxidander.
Bär är rika på antioxidander.

Att sköta sin matsmältning är alltid viktigt, oberoende av problemet. Långvarig stress försämrar matsmältningen och ofta behöver den stöd i form av lättsmält mat: kokta grönsaker, gröt, smoothien, blötlagda nötter och frön samt fisk och vitt kött. Använd inte mikrovågsugn eftersom den dödar matens enzymer som behövs för matspjälkningen. Eliminera allergener (oftast mjölk, gluten, ev. Soja). Dessutom behöver matsmältningen ofta tillskott av saltsyra och enzymer samt probiotika och/eller boulardii. B6 och zink behövs för att saltsyra ska kunna bildas. Utan saltsyra och enzymer spjälkas inte maten och näringsupptagningen blir dålig. Som nästa steg kan man introducera antioxidanter för att reparera den skada inflammationer har åstadkommit: E-vitamin, selen, A-vitamin, zink, Q10 och D-vitamin. Dessutom är omega-3 och 6 viktiga, enligt Sanna Anderssons långa erfarenhet. Det lönar sig att introducera 1-2 kosttillskott åt gången och alltid lyssna på kroppens reaktioner.

Att få ordning på magen och tarmen efter långvarig stress är inget som sker över en natt. Men eftersom tarmen är grunden för hälsa så lönar det sig absolut att ta de första stegen! Det du äter (eller rättare sagt det du kan uppta ur kosten) påverkar direkt vilket material cellerna har som byggmaterial – sämre material betyder sämre celler som sedan delar sig etc. Cellerna i matsmältningskanalen förnyas rätt snabbt – det är med andra ord aldrig för sent att ändra på sina vanor och ge dem bättre byggmaterial!

IMG_0890Alessandra Sarelin

Skribenten är före detta forskare (pol.dr.), mamma, företagare, doula och örtrådgivare. Hon bor i Pargas med sin dotter, man och några husdjur.

Källor: – Ravintoterapia -kurssi 17-18.4.2016 Sanna Andersson (Luontaislääketieteen Instituutti Kairon)

– Charmen med tarmen av Giuila Enders (2014)

– Basmedicin föreläsningar Axelsons gymnastiska institut 2016

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Back to Top