Superfrukost vol. 2 – smoothieskål

Om jag inte får en rejäl och god frukost är jag en surpuppa hela dagen. Frukost är för mig den viktigaste måltiden på hela dagen. På vintern behöver jag varm mat, också på morgonen. Gröt hålls jag inte mätt på så frågan är – vad äta till frukost? Den här vintern har jag kört med hirsgröt varannan morgon (mycket smör på så hålls jag mätt) och något jag kallar för smoothieskål (+ ett kokt ägg) varannan morgon. Jag är mycket nöjd med smoothieskålen! Fördelen är att den inte är iskall som smoothie kan vara. Jag gör så här:

  • Sätt ca 2 dl havreflingor i en skål och häll kokande vatten över.
  • Blanda i bär (blåbär, lingon mm).
  • Blanda i kardemumma och kanel.
  • Blanda i chiafrön.
  • Blanda i proteinpulver (hampaprotein är min favorit).
  • Blanda i diverse superfoodpulver (tex toco).
  • Låt stå ca 30 min-1 timme.
  • Blanda i en mogen banan och vid behov valfri vätska (naturell yoghurt, mandelmjölk eller dylikt).
  • Mixa med en stavmixer.

Det här blir jättegott tycker hela familjen! Och det är jättemättande och nyttigt! Här finns fiber, protein, kolhydrater, nyttiga fetter, antioxidanter och kryddor som är bra för matsmältningen. Man kan göra smoothien kvällen innan men jag vill att den ska vara lite ljummen, absolut inte kylskåpskall. Vi behöver varm mat på vintern!

Varför sätter jag tid på att äta en bra frukost? För att när jag mår bra kan jag bidra med mera gott i världen. <3

Alessandra Sarelin

Skribenten är före detta forskare (pol. dr.), företagare, certifierad bioresonanspraktiker, EFT-handledare, mamma och doula. Hon bor i Pargas med sin dottern, man och några husdjur.

Hur skyddar antioxidanter oss?

Man uppskattar att till och med 90% av degenerativa sjukdomar idag delvis beror på oxidering. Oxidering eller oxidativ stress är en härskningsprocess i vilken cellens struktur skadas. Det skapas en inflammationsprocess och förtidigt åldrande sätter igång.

Antioxidanter är i nyckelposition när det gäller att förhindra och reparera skador på cellerna. De deltar också i att släcka inflammationer. (Inflammation är kroppens naturliga försvar mot patogener, dvs. skadliga mikroorganismer eller skadlig mekanisk stimuli.)

I korthet säger läkaren Kaarlo Jaakkola att antioxidanter neutraliserar de faktorer som leder till sjukdom. En antioxidant är en kemisk förening som förhindrar en annan förenings oxidering.

De vanligaste antioxidanterna är A-, B-, C-, E-vitamin, ubiquinon, och betakaroten. Bland spårämnen är zink och selen viktiga. Antioxidanter behöver varandra för att kunna fungerar effektivt.

Terapeutisk användning av antioxidanter, dvs. sådana vitaminer, spårämnen, fettsyror, aminosyror och örter som skyddar och bygger upp cellen, har sin vetenskapliga grund i teorin om fria radikaler. Den här teorin fördes för första gången fram som orsak bakom sjukdomar av den amerikanska professorn Denham Harman 1956.

Teorin har granskats i forskning och är allmänt erkänd. Grundverket på området heter Free Radicals in Biology and Medicine och de vetenskapliga fakta som förs fram i boken har bekräftats under åren i över 100,000 forskningsrapporter. Skriver man in ”free radicals thoery and disease” i google kommer det upp 571,000 träffar.

Det gör mig riktigt upprörd att tänka att läkare generellt inte, eller väldigt sällan, rekommenderar antioxidanter till sina patienter. Är det inte oetiskt att inte använda en metod som har så stark vetenskaplig grund och dessutom är trygg?

Människans antioxidantsystem hjälper cellerna att skydda sig från toxiska ämnen och fria radikaler. Problemet är att ofta räcker inte vårt antioxidantsystem till. Då behöver vi fylla på med näringsämnen.

Läkaren Kaarlo Jaakkola, som har grundat antioxidantklinikerna i Finland och som har lång erfarenhet av sköta sina patienter med antioxidanter, säger att endast kostförändringar väldigt sällan räcker ifall sjukdomstillståndet redan har gått långt.

Det är viktigt att korrigera vissa ”grundfel” i kosten men att endast ändra kosten är en mycket långsam väg mot ett friskare tillstånd. Det krävs helt enkelt så stora mängder antioxidanter att endast det vi får genom kosten ensamt inte räcker.

Källa: Kaarlo Jaakkola, Ruoansulatus kuntoon ravitsemushoidolla (3. painos, 2013).

Alessandra Sarelin

Skribenten är före detta forskare (pol. dr.), företagare, certifierad bioresonanspraktiker, EFT-handledare, mamma och doula. Hon bor i Pargas med sin dottern, man och några husdjur.

Glutenfria hirsplättar

Söndagslyx! Jag brukar alltid misslyckas med att steka plättar. Det här receptet är det enda jag klarar av. Plättarna är tjocka och lätta att steka. Receptet är glutenfritt, inte för att min familj äter en helt glutenfri kost utan för att jag tror att det är bra att ersätta vetemjöl med andra mera näringsrika sädesslag alltid när det är möjligt. Om man inte är medveten händer det lätt att vete finns med morgon, lunch och middag – och vem som helt blir sjuk av det.

Hirsplättar med bananIMG_1057

  • 1,5 dl. hirsflingor
  • 1 dl. quinoamjöl
  • 2 tl matsoda
  • 1 stor mogen banan
  • 1 stort ägg
  • 2 msk smält smör
  • 2,5 dl. mandelmjölk/havremjölk eller dylik
  • Malen kardemumma för att ge smak

Blanda alla torra ingredienser i en skål. Mosa bananen. Blanda i bananen, smöret och mjölken. Vispa i ägget och låt degen stå i minst 10 min.

Servera med avocado och keso eller turkisk yoghurt och bär.

Hirs och quinoa är naturligt glutenfria och innehåller förhållandevis mera protein än vete och många andra sädesslag. I mitt förra inlägg om matsmältning skrev jag att det är bra att äta lite protein vid varje måltid. Då menar jag inte en blodig biff till frukost! Bra proteinkällor (utöver kött) är ägg, nötter och frön, tex quinoa samt baljväxter. Quinoa innehåller alla 9 essentiella aminosyror. Hampa är en annan bra växtbaserad proteinkälla som också är rik på aminosyror. Av etiska skäl skulle jag gärna vara vegetarian (och har varit det i många år när jag var 20+) men av hälsoskäl klarar jag inte av det. Jag behöver protein, också djurprotein, men jag använder också mycket växtprotein. Ägg är en favorit jag aldrig skulle klara mig utan – tur att vi har egna hönor!

IMG_0890Alessandra Sarelin

Skribenten är före detta forskare (pol.dr.), mamma, företagare, doula och EFT-handledare. Hon bor i Pargas med sin dotter, man och några husdjur. Hon erbjuder bioresonans och EFT-handledning i Terapihörnet.

 

Matsmältning och stress

Äntligen hinner jag skriva ett nytt inlägg! Det har varit så mycket på gång – skolningar varje helg – så jag har inte hunnit sätta mig ner för att skriva. Men nu när jag borde läsa på tent hittar jag tiden, eller egentligen är det här mitt sätt att läsa på näringsterapitenten.

Kursen jag ska tenta hölls av näringsterapeut Sanna Andersson. Sanna har jobbat som näringsterapeut med inriktning på funktionell medicin i England i över 10 år och kunde verkligen ge grundliga motiveringar till allt hon sa. Hon underströk att varje individ är unik och att lösningarna också bör vara unika. Det håller jag med om. Här försöker jag ändå sammanfatta vissa allmänna principer.

Sanna inledde med att prata om stress och hur stor inverkan stress har på vår hälsa. Jag kände igen mig! Att först bli mamma, sen doktorera och sedan grunda eget företag är typiska stressfaktorer som tar ut sitt….

www.terapihornet.fi_bloggOlika stressfaktorer (allt från skiftesjobb, miljögifter och olyckor till perfektionism, undertryckta känslor, dåliga relationer) leder till att stresshormonerna ökar och det sympatiska nervsystemet är påslaget. Att aktivera det parasympatiska nervsystemet – genom avslappning, övningar som t.ex. EFT, beröring, kreativ verksamhet – är redan i sig en enorm insats som gynnar din hälsa!

Även inflammation är en stressfaktor eftersom en inflammation stimulerar det som kallas HPA-axeln (hypothalamus, hypofysen och binjurarna). En inflammation använder av kroppens antioxidantreserver. När vi är stressade äter vi gärna mat med mycket socker i, dricker kanske alkohol för att kunna slappna av, dricker kaffe och koffeinhaltiga drycker för att orka. Allt det här matar inflammationer och ökar stressen. Det blir lätt en ond cirkel. Mental stress matar fysisk stress som matar mental stress.

Stress kan delas in i tre faser: akut fas, kumulativ fas och utmattningsfas. Under den första fasen aktiveras det sympatiska nervsystemet och binjurarna producerar mera adrenalin och kortisol. Som en konsekvens blir matsmältningen långsammare och produktionen av matsmältningsentzymer och saltsyra i magsäcken och tunntarmen minskar. Ifall stressen fortsätter och kroppen inte får återhämta sig blir det en obalans i binjurarnas hormonproduktion. Magnesium och kalcium börjar i ökande takt föras ut med urinen och matspjälkningen blir sämre och långsammare. Ser ni ett mönster? När all energi går åt till vitala organ så blir mindre vitala organ (som matsmältningen) lidande. Kroppen går in i överlevnadsmode. Symptom på långvarig stress är bl.a.:

  • Förstoppning (googla ”Bristol stool chart” för att se hur normal avföring ska se ut!)

    Lästips! Charmen med tarmen av läkaren och forskaren Giulia Enders.

    Lästips! Charmen med tarmen av läkaren och forskaren Giulia Enders.

  • Torrt hår
  • Låg energinivå
  • Dåligt minne och koncentrationsförmåga
  • Depressionssymptom
  • Sötsaksbehov
  • Sömnproblem
  • Allergier
  • Sämre immunitet
  • IBS (irriterad tarm)
  • Störningar i menscykeln

Under utmattningsfasen är binjurarnas funktion mycket svag. Det här kan leda till allvarliga hälsoproblem och burn-out. Ofta har kroppen brist på salter (natrium, kalium, magnesium och kalcium) och cellerna lider av vätskebrist. En person i den här fasen kan må dåligt av att dricka mycket vatten eftersom det späder ut redan låga natriumnivåer. Salt av bra kvalitet (orenat salt) är alltså viktigt och man kan lägga till små mängder salt i sitt dricksvatten (om man mår bra av det).

Låga kortisolnivåer påverkar blodsockernivåerna – insulinnivåerna hålls högre. Symptom som hänger ihop med den här fasen:

  • Hypoglykemi eller högt blodsocker
  • Försämrad eller väldigt dålig stresstålighet
  • Depressionssymptom
  • Viktökning
  • Huvudvärk
  • Kronisk trötthet
  • Tendens till inflammationer eller kroniska sjukdomar
  • Försämrad immunitet och försämrad matsmältning ökar risken för bakteriedysbios i tarmen
  • Ökad risk för läckande tarm

Vad kan vi då göra om och när vi återhämtar oss från långvarig stress?

För det första gäller det att varva ner så att parasympaticus kan aktiveras. Det gäller också att äta så att blodsockret hålls stabilt. Koffein och socker stimulerar binjurarna och höjer blodsockret – lämna alltså dessa, speciellt mellan måltiderna. En måltidsrytm är viktig. Det är bra att äta lite protein vid varje måltid, även mellanmål. Proteinet ”drar” sockret neråt och proteinets aminosyror är ett dessutom viktigt byggmaterial för cellerna. Fett behövs också, men förstås i rimliga mängder. Skillnaden mellan fett, salt och socker, som alla har dåligt rykte är att fett och salt är näringsämnen medan socker inte är det. Det finns INGA risker med att lämna bort vitt socker! Fett är absolut nödvändigt för dina nervceller (hjärnan) – fett balanserar sinnet, förbättrar inlärningen, hjälper oss att klara stress och är en energikälla för kroppen. Speciellt omega-3 fett är viktigt för hjärnan, och något vi ofta får för lite av i kosten.

Bär är rika på antioxidander.

Bär är rika på antioxidander.

Att sköta sin matsmältning är alltid viktigt, oberoende av problemet. Långvarig stress försämrar matsmältningen och ofta behöver den stöd i form av lättsmält mat: kokta grönsaker, gröt, smoothien, blötlagda nötter och frön samt fisk och vitt kött. Använd inte mikrovågsugn eftersom den dödar matens enzymer som behövs för matspjälkningen. Eliminera allergener (oftast mjölk, gluten, ev. Soja). Dessutom behöver matsmältningen ofta tillskott av saltsyra och enzymer samt probiotika och/eller boulardii. B6 och zink behövs för att saltsyra ska kunna bildas. Utan saltsyra och enzymer spjälkas inte maten och näringsupptagningen blir dålig. Som nästa steg kan man introducera antioxidanter för att reparera den skada inflammationer har åstadkommit: E-vitamin, selen, A-vitamin, zink, Q10 och D-vitamin. Dessutom är omega-3 och 6 viktiga, enligt Sanna Anderssons långa erfarenhet. Det lönar sig att introducera 1-2 kosttillskott åt gången och alltid lyssna på kroppens reaktioner.

Att få ordning på magen och tarmen efter långvarig stress är inget som sker över en natt. Men eftersom tarmen är grunden för hälsa så lönar det sig absolut att ta de första stegen! Det du äter (eller rättare sagt det du kan uppta ur kosten) påverkar direkt vilket material cellerna har som byggmaterial – sämre material betyder sämre celler som sedan delar sig etc. Cellerna i matsmältningskanalen förnyas rätt snabbt – det är med andra ord aldrig för sent att ändra på sina vanor och ge dem bättre byggmaterial!

IMG_0890Alessandra Sarelin

Skribenten är före detta forskare (pol.dr.), mamma, företagare, doula och EFT-handledare. Hon bor i Pargas med sin dotter, man och några husdjur. Hon erbjuder bioresonans och EFT-handledning i Terapihörnet.

Källor: – Ravintoterapia -kurssi 17-18.4.2016 Sanna Andersson (Luontaislääketieteen Instituutti Kairon)

– Charmen med tarmen av Giuila Enders (2014)

– Basmedicin föreläsningar Axelsons gymnastiska institut 2016

 

Recept för att sova gott

IMG_0831Drick en kopp kamomillte ett par timmar innan läggdags. Ät långsamma kolhydrater till kvällsmat så att du känner dig mätt och nöjd (ät protein och fett på morgonen). Undvik socker och koffein. Använd inte dator, läsplatta och andra apparater som strålar blått ljus. Läs hellre en bok. Är du stressad efter dagens händelser så gör avslappningsövningar, andningsövningar eller EFT (Emotional freedom technique) för att minska kortisolutsöndringen och lugna ner nervsystemet.

Massera in Magnesium Good Night spray på handlederna, axlarna och nacken samtidigt som du sköter din kvällstoalett. Skapa en så elfri miljö i sovrummet som möjligt (ut med telefonen!). Att försöka sova i ett elfält kan vara svårt, speciellt för personer med känsligt nervsystem.

Magnesium via huden påverkar mig väldigt positivt och det samma kan jag säga om min dotter, som alltid sovit oroligt. När jag smörjer henne med magnesium kroppskräm på kvällen somnar hon snabbare.

Magnesium:

  • hjälper vid trötthet och utmattning
  • främjar normal ämnesomsättning
  • främjar normal funktion av nervsystemet
  • främjar normal funktion av muskler
  • främjar proteinsyntes
  • främjar normala mentala funktioner
  • främjar att benstommen hålls frisk
  • främjar att tänderna hålls friska
  • deltar i cellernas delningsprocess

Det finns magnesium i bovete, hirs, kakaobönan, chiafrön och sesamfrön. Det är vanligt med magnesiumbrist och kosten räcker inte alltid för att tillgodogöra våra behov.

IMG_0094Alessandra Sarelin

Skribenten är pol.dr., mamma, företagare, certifierad doula och EFT-handledare. Hon bor i Pargas med sin dotter, man och några husdjur. Hon erbjuder bioresonans och EFT-handledning i Terapihörnet.

Ingefära minskar inflammation och värk

Färsk ingefära

Färsk ingefära

Månadens tema i Terapihörnet Shop är ledernas hälsa. Det här uppmärksammar vi med en föreläsning om omega-3 onsdag 10.2.2016 samt med blogginlägg och produktinfo. Det finns en rad naturliga ämnen som kan vara till hjälp vid ledproblem, allt från ingefära, som det här inlägget handlar om, till omega-3.

Det är väldigt vanligt med olika former av ledvärk och kanske har du en diagnos av någon form eller kanske hittar läkarna inget allvarligare fel trots dina symptom. Alla som har ont i lederna har inte artrit (inflammation i lederna) eller artros (förslitningar). Det kan också handla om slemsäcksinflammation (bursitis) eller t.o.m. kronisk borrelia. En så vanlig sak som ett surt pH kan också ge upphov till värk i leder. Ledbesvär av olika slag kan ofta skötas med koständringar, då kan det vara värt att besöka en kostrådgivare som kan hjälpa dig att hitta en antiinflammatorisk diet. Också bioresonans kan vara till stöd på vägen mot en vardag fri från värk.

Ingefära har varit känd för sina medicinska egenskaper redan i flera tusen år. Idag kan också vetenskapliga studier bekräfta att ingefära är antiinflammatorisk, immunstärkande och smärtlindrande. Flera studier har gjorts med råttor och möss (gällande kolesterol, cancer, diabetes och inflammation) och i nyare studier har också människor deltagit. I Blacks studie kunde man konstatera att ingefära minskar muskelsmärtor i moderat eller hög grad.

I Altmans studie med 261 patienter med osteoartrit i knä jämfördes ingefära med placebo. Patienterna fick 510 mg ingefära dagligen. Skillnaden mellan placebo och ingefära var statistiskt signifikanta och ingefära kunde också konstateras vara trygg att användas som tillskott.

Enligt Peter Wilhelmssons bok Näringsmedicinska uppslagsboken, som hänvisar till forskning, är ingefära:

  • Antiinflammatorisk, motverkar osteoartrit, reumatoid artrit och muskelsmärta
  • Matsmältningsfrämjande, parasitdödande, immunstärkande;
  • Motverkar åksjuka, illamående och graviditetsillamående (finns dock på listan över ”förbjudna” livsmedel för gravida i Finland);
  • Motarbetar högt kolesterol och diabetes.

En terapeutiskt verksam dos är 500-4000 mg mald ingefära eller 2-3 ggr så mycket råriven rot. Tar du ingefära som tillskott, vilket är mest effektivt, lönar det sig att kolla med en läkare ifall du äter medicinen marevan.

Text & bild: Alessandra Sarelin

IMG_0094Skribenten är pol.dr., mamma, företagare, certifierad doula och EFT-handledare. Hon bor i Pargas med sin dotter, man och några husdjur. Hon erbjuder bioresonans och EFT-handledning i Terapihörnet.

Källor: Altman, R. D. and Marcussen, K. C. (2001), Effects of a ginger extract on knee pain in patients with osteoarthritis. Arthritis & Rheumatism, 44: 2531–2538. doi: 10.1002/1529-0131(200111)44:11<2531::AID-ART433>3.0.CO;2-J

Christopher D. Black, Matthew P. Herring, David J. Hurley, Patrick J. O’Connor (2008), Ginger (Zingiber officinale) Reduces Muscle Pain Caused by Eccentric Exercise.The Journal of Pain – September 2010 (Vol. 11, Issue 9, Pages 894-903, DOI: 10.1016/j.jpain.2009.12.013).

 Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinska uppslagsboken (2011).

När solen inte visar sig: D-vitamin

När solen går ner tidigare och tidigare behövs extra D-vitamin.

När solen går ner tidigare och tidigare behövs extra D-vitamin.

Det har varit en ovanligt solig och vacker höst. Under soliga dagar har jag känt att det guldfärgade höstljuset tränger in i varje cell av min kropp och ger kraft att orka med de kommande två månaderna av mörka dagar och kvällar. När solljuset minskar och dagarna blir kortare behöver vi tänka på att få tillräckligt D-vitamin. Det är ett sätt att sköta immunförsvaret och förebygga depressioner.

Barnläkaren Arvo Ylppö rekommenderade på 1920-talet ett D-vitamin intag på 100 µg per dygn men på 1960-talet förändrades rekommendationerna radikalt. Plötsligt skulle man klara sig med 5 µg. År 2011 kom en ny rekommendation för barn, unga och gravida kvinnor. Barn i åldern 2 veckor till 2 år rekommenderas inta tillskott av D-vitamin 10 µg/dygn medan 2-18 åringar rekommenderas inta 7,5 µg. Gravida och ammande kvinnor behöver enligt THL 10 µg per dygn.

Detta är alltså den officiella rekommendationen eller det som kallas för RDI “recommended daily intake”. Men det är inte hela sanningen. Varför nöja sig med att just och just överleva när man kan få en optimal hälsa? ODI dvs. “optimal daily intake” är mycket högre: 25-75 µg. Wilhelmsson skriver att en dosering på 125-200 µg kan oftast användas 1 gång per vecka för äldre personer med långvariga brister. D-vitamin lagras i kroppen och man behöver inte inta tillskott dagligen om man hellre vill inta större veckodos. Många äldre som inte vistas utomhus regelbundet lider av kronisk D-vitaminbrist.

De bästa D-vitaminkällorna är fet fisk, t.ex. ål, sardiner, makrill och lax. Intag av D-vitamin ska kombineras med exponering av solljus eller/och som tillsats. Vintertid är det utmanande att klara sig utan D-vitamintillskott.

D-vitamin hjälper:

  • Upptag och användning av calcium och fosfor för starkare benstomme och tänder
  • Tillsammans med A- och C-vitamin förebygger och förbättrar D-vitaminen förkylningssymptom.

Terapeutisk använding:

  • osteoporos (25-100 µg)
  • artrit (25-100 µg)
  • MS (25-100 µg)
  • metabolt syndrom och diabetes typ 1 och 2 (50-100 µg)
  • depressioner och höstdepressioner (50-100 µg)

Ny spännande epidemiologisk forskning ledd av forskare vid Dana-Farber Cancer Institute (DFCI) slår fast att D-vitamin också kan vara en viktig del av vården av cancer. D-vitaminen är som bekant anti-inflammatorisk och stärker immunförsvaret, vilket är viktigt i kampen mot cancer.

Svenska osteoporossällskapet har tagit initiativ till att utarbeta rekommendationer för diagnostik och behandling av D-vitaminbrist. Rekommendationerna gäller D-vitamindiagnostik och behandling av rörelseorganens sjukdomar, speciellt skeletthälsa. Vi får se hur och om de officiella rekommendationerna i Sverige och Finland ändras inom en nära framtid.

IMG_0094Alessandra Sarelin, Terapihörnet Shop

Skribenten är pol.dr., mamma, företagare inom hälsokostbranschen, certifierad doula och EFT-handledare. Hon bor i Pargas med sin dotter, man, hund, hönor och kaniner.

info@terapihornet.fi

Källor:

 

Klarar vi oss utan extra vitaminer?

Det finns forskning som visar att mellan åren 1975-1997 har grönsakernas näringsvärde rasat radikalt. Medelvärdet av calcium som 12 olika grönsaker innehöll föll med 27 %. Samma studie visade att det fanns 37 % mindre järn och 31 % mindre C vitamin i dagens grönsaker.

Innehåller lunchen tillräckligt med näring?

Innehåller lunchen tillräckligt med näring?

Studier som tidningen Lountaisterveys hänvisar till visar att det finns 85 % mindre magnesium i grönkål idag jämfört med 1975 då US Department of Agriculture började samla in data. Man kan ju alltid hoppas att jordmånen i Finland är bättre än i USA men säkert har det högeffektiva jordbruket urlakat jorden också hos oss.

Fytonom Satu Paananen säger i tidningen Lountaisterveys att vi behöver äta en skottkärra lastad med grönsaker, frukter och rotsaker för att få i oss tillräckligt med näring. Men så ska vi komma ihåg att på köpet skulle kroppen få stora mängder bekämpningsmedel, så rening av kroppen skulle ändå vara nödvändigt. Ren natur och ren mat är inte en självklarhet idag.

Hur är det då med vitaminer och mineraler i tablett- och kapselform – upptas de av kroppen? Många upplever det som onaturligt att äta tabletter och kapslar. Själv äter jag hellre vitamin- och mineraltillskott än mediciner. Varje morgon och kväll tar jag en liten hög med kapslar. Jag använder också mycket superfood, som har högt näringsvärde.

Viktigare än förpackningen (kapsel, tablett, spray, pulver) är att vitaminen är ren och av hög kvalitet. Av syntetiska vitaminer kan kroppen uppta 10-30 % medan tillskott som är tillverkade av naturliga ingredienser upptas till 90% – beroende på hur din mage mår. Syntetiska kemikalier är främmande ämnen för kroppen och systemet vill inte ta emot dem. Det här belastas levern och njurarna.

Ett tips att förbättra upptagningen är att tugga tabletterna – matsmältningen börjar ju redan i munnen. Har du problem med magen, lider av tarmsjukdomar, stress eller sömnlöshet kan det vara att vitaminer i spray-form är bättre för dig. Då börjar upptagningen genast när ämnet kommer i kontakt med slemhinnorna. Kyltorkade kapslar är också ett bra alternativ (tex Terranova). I kyltorkningen används inga bindningsmedel och produkterna är väldigt rena.

Ett annat tips är att ta små doser vitaminer längs med dagen, alltid i samband med måltider. C-vitamin upptas bäst om du på samma gång äter bär och D-vitamin upptas bäst om du på samma gång äter fet fisk.

Faktorer som påverkar upptagningsförmågan:

  • Tarmbesvär: allergier, brist på saltsyra, laktosintolerans, irriterad tarm.
  • Sjukdomar: diabetes, keliaki, glutenintolerans, sköldkörtelproblem.
  • Mediciner: antibiotika, hormoner, inflammationsmediciner etc.
  • Stress: minskar salivavsöndringen, gör munnen torr, minskar enzymerna.
  • Industriell mat: minskar intaget av fiber och gör reningen av tarmen långsammare.
  • Gluten från inhemska sädesslag.
  • Obalanser i syra-basbalansen.
  • Kaffe, tobak, alkohol.
  • Miljögifter och tungmetaller.

Källor: ”Dirt Poor: Have Fruits and Vegetables Become Less Nutritious?”, Scientific American, 2011.

”Vitamiinien imeytymisessä eroja”, Luontaisterveys 4/2015

IMG_0094Alessandra Sarelin, Terapihörnet Shop

Skribenten är mamma, företagare, pol.dr., certifierad doula och EFT-handledare. Hon bor i Pargas med sin dotter, man och några husdjur.

 

Varför?

kastanjI mitt första inlägg i den här nya bloggen vill jag skriva om frågan varför. Varför är hälsa viktigt?

Hälsa sägs vara en ny religion. Ett sätt att skapa en identitet. ”Jag lever hälsosamt alltså är jag en bra, produktiv människa.” Ibland är en hälsosam diet ett sätt att ha kontroll över en tillvaro som annars är svår att kontrollera. Dieter avlöser varandra i tider av överflöd.

Eftersom vårt förhållande till mat har blivit så komplicerat kan man fråga sig om det inte skulle vara bättre att sluta stressa över maten? Varför säga nej till en så stor del av maten i vår kultur? Är inte sinnesro viktigare? Visst. Men vi är också biologiska varelser. Vår hund Cody äter det en hund är skapt att äta: mest rått kött och lite kolhydrater. Ibland får han industrimat för hundar. Det märks – han fiser och det doftar inte gott. Också vi människor behöver mat vi är skapta för.

Jag har aldrig bantat. Inte för att jag skulle vara opåverkad av skönhetsnormer, det är ingen. Största delen av mitt liv har jag, mer eller mindre, uppfyllt slankhetsidealet.

Jag har aldrig ätit fettsnåla produkter. Jag har ingen aning om vad min BMI är. Jag ställer mig sällan på vågen men vet att jag gått upp i vikt ungefär 5-10 kg på de senaste fem åren. Det hör till åldern. Och jag har aldrig mått bättre.

Jag bryr mig om vad jag äter. Jag vill ge min kropp det den behöver för att må bra. Sen gör jag undantag med jämna mellanrum. Inga regler är hundraprocentiga. Vi har ingen godisdag hemma men äter istället efterrätt flera gånger i veckan (trots att jag mår dåligt av vitt socker). Det viktiga är det dagligt återkommande.

Det är en skillnad mellan att äta ’rätt’ (näringsmässigt) och att nära och vårda sig själv. Näring är så mycket mera än de rätta näringsämnena – det är njutning, omvårdnad och närvaro. Det är en accepterande och livsbejakande attityd. Näring för själen. Man kan äta precis de rätta livsmedlen, men om man gör det på grund av rädsla för övervikt eller sjukdom är det en viktig bit som fattas. När jag går in i en matbutik låter jag kärleken till mig själv och min familj styra. Det är endast en bråkdel av utbudet som är bra nog för oss. Priset jag betalar i form av låg energi, dåligt humör och inflammationer är högt om jag slarvar med kvaliteten.

Jag väljer att leva hälsosamt för att jag vill ha energi och kraft att ge mina gåvor till världen. Mitt jobb som förlossningsdoula är krävande – ibland är jag med på en förlossning över ett dygn i sträck. Att vara företagare – innehavare av Terapihörnet Shop – är inte heller stressfritt. En hälsosam livsstil gör det hållbart och möjligt att förverkliga drömmar, att tjäna sitt eget högsta bästa, sin familjs högsta bästa och mänsklighetens högsta bästa. Det är det hälsa handlar om för mig. Hälsa öppnar dörrar.

Alessandra Sarelin