Vårt dagliga bröd – fallgropar med en glutenfri kost

En gammal rekommendation i Finland är att äta 6-8 skivor fullkornsbröd per dag för att tillgodogöra behovet av nyttigt fiber – och vad är bättre än finskt rågbröd?

Tyvärr är dagens säd inte samma sak som den var för 50-60 år sen. Speciellt vete har förädlats väldigt mycket. Brödindustrin gillar säd med mycket gluten i. Dagens skördar har mångfaldigats. Se mera info här. 

Många märker att de mår bättre av en glutenfri kost. Gluten kan ge symptom i mage och tarm men lika gärna kan det handla om symptom som hård mensvärk, återkommande huvudvärk eller psykiska symptom. Gluten och speciellt vete kan förorsaka låggradig kronisk inflammation – och den här inflammationen kan drabba nervsystemet, eller lederna, eller tarmen. Neurologen David Pearlmutter och psykiatern Harald Blomberg anser att gluten skadar nervsystemet hos en stor del av befolkningen. Deras åsikter är inte ännu allmänt erkända men det börjar bli allmänt erkänt att det finns olika grader av glutenintolerans – inte endast celiaki.

Finmalet vitt mjöl saknar fiber och bryts ner till socker redan i tunntarmen. Fiberrikt fullkorn bryts ner först i tjocktarmen och matar de goda bakterierna som finns här. Författarna till boken Happy food spekulerar att en orsak till gluten och olika fiber som FODMAPs skapar problem är att vår tarmflora har utarmats och blivit ensidig av en västerländsk fiberfattig kost.

Naturopaten Lara Briden, som har erfarenhet av tusentals patienter, skriver att bland hennes patienter skapar gluten inflammation hos 7 av 10. En av 10 får allvarliga symptom, t.ex. kliande eksem på huden, psoriasis och depression. Symptomen kan ibland uppstå flera veckor efter att man ätit gluten.

Det finns inga 100% tillförlitliga tester när det gäller glutenöverkänslighet.  Se Lääkärilehtis sammanfattning här. 

Enligt reumaläkaren Rauli Mäkelä är den enda tillförlitliga testet eliminering. (Visst kan man söka efter antikroppar i blodet men dessa tester kan vara falskt positiva eller falskt negativa.) En normal tarmbiopsi och normala blodprover utesluter glutenintolerans.  Eliminering av allt gluten bör vara åtminstone åtta veckor, så länge tar det för inflammationen att läka. Efter åtta veckor kan man återintroducera gluten och se vad som händer.

Är det då farligt att utesluta gluten på egen hand?

Före eliminering av gluten bör celiaki uteslutas. Celiaki är en allvarlig autoimmun sjukdom som kräver en 100% glutenfri kost. OBS! Gluten finns i vete, spelt (dinkel), råg och korn. Havre är naturligt glutenfritt men behandlas ofta i samma utrymmen som andra sädesslag och kan därför innehålla gluten. Glutenfri havre har behandlats i skilda utrymmen.

En annan sak som man behöver tänka på är en glutenfri kost måste vara tillräckligt fiberrik för att vara hälsosam. Rågbröd innehåller mycket fiber. Byter du rågbrödet till riskakor är det inte bra. Vill du ha en varierad tarmflora, som tros vara grunden till hälsa, så måste du äta varierat. Att alltid köpa samma glutenfria knäckebröd är kanske inte en god idé.

Sedan är det så att många glutenfria produkter innehåller vetestärkelse som faktiskt också kan ge upphov till symptom. En del glutenfria produkter innehåller också en del socker.

Naturligt glutenfria alternativ är fiberrika och hälsosamma. Hirs, bovete och quinoa är goda att göra gröt på. Bovete och quinoa odlas även i Finland. Det går att baka glutenfritt med mjöl av bovete, teff, kikärter eller quinoa. Det finns stor variation av bönpasta, bl.a. kikärtspasta som är populär snabbmat i vår familj.

Vi behöver fiberrika kolhydrater på tallriken. Kolhydrater är inte automatiskt ”dåliga”. Kolhydrater befriade på fiber och fullproppade med socker och billiga växtoljor är dåliga.

Det finns hundratals olika fibervarianter. Dina tarmbakterier (dina vänner) gillar när du äter många sorters fiber.

Här är en förkortad lista från boken Happy food:

  • Resistent stärkelse. Finns i till exempel bönor, rå eller kall kokt potatis, linser och gröna bananer.
  • Inulin. Finns i grönsaker som sparris, jordärtskocka, lök, vitlök och rötter.
  • Betaglukaner. Finns i havre och korn men också svamp och alger.
  • Pektin. Finns i frukt och bär.

Jordärtskocka, som innehåller både inulin och det som kallas FOS, matar de snälla bifidobakterierna – och dem vill ju gärna ha kvar i tarmen även om vi lämnat bort råg, korn och vetekli som innehåller gluten (också innehåller FOS).

Linser är rikt på fiber

Många som är ovana att äta fiber märker att magen börjar knorra av lök och jordärtskocka och annan kost rik på inulin. Det kan ta ett tag innan de goda bakterierna växer till sig.  Öka alltså fiberintaget försiktigt.

Uppgifterna om mängden fiber som anges på livsmedelförpackningar säger inte så mycket eftersom nästan alla kolhydrater utom rent socker får kallas för fiber. En del undviker fiberbegreppet och talar om MAC som står för microbiota accessible carbohydrates, som kan översättas till kolhydrater som blir mat för tarmbakterier.

Äter du glutenfritt är det extra viktigt att tänka på att mata de goda bakterierna med fiber. Ät grönsaker varje dag. Bönor, gröna bladgrönsaker, nötter och frön är bra fiberkällor. Du kan också mata de snälla tarmbakterierna med mjölksyrade och fermenterade livsmedel men inte heller det räcker för att hålla tarmfloran i balans utan de nyttiga fibrerna.

Vill du lära dig mera om tarmhälsa? Kom med på Kombuchaworkshop 20.11 på Terapihörnet! Läs mera här. 

Text: Alessandra Sarelin

Alessandra är fytoterapeut (dvs. örtterapeut) och Paul Schmidt bioresonanspraktiker på Terapihörnet.

Hon bor med sin familj och några hönor i skärgårdstaden Pargas.

 

Källor:

Ekstedt & Ennart, Happy Food: Om hur mat och lycka hänger ihop (2017).

Rauli Mäkelä, Reuma ja niveltulehdukset: Luonnonmukainen hoito (2010) .

Harald Blomberg , Ta makten över din hälsa (2017).

Lara Briden, Period Repair Manual (2018).

David Pearlmutter, Hotet mot din hjärna (2013).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Back to Top